Att älska Norrland

Tog en morgonpromenad för att vakna. Satte på mig träningsbyxor och Fjällräven Kodiak. En tunt snötäcke klädde den grusade gångbanan, vägarna och taken. Någon minusgrad ute. Mötte flera ensamma och par med sina hundar.

Gick ner mot ett skogsområde. Stigen snöklädd. Tänkte på att jag ska köpa nya längdåkningsskidor och pjäxor. Tänkte att nu är jag hemma. Kände en stark kärlek till platsen. Till lugnet och säkerheten.

Efter tre år i Guatemala känns Norrland helt rätt och speciellt Umeå. Var ute med en väninna igår, först på fest sedan på krogen. Fullt med folk! Trevligt. 

Läste Västerbottenskuriren på morgonen. Om de alltfler upptäckta korruptionsskandalerna  i Sverige.
Ska vi vakna upp en dag och inse att vi schabblade bort vårt land. Vi sålde ut våra gemensamma tillgångar och öppnade upp för korruption och orättvis fördelning, våldet ökade och vi när vi är gamla kommer vi att minnas med saknad de gånger vi kunde ta en promenad utan att vara rädda att bli rånade, då vi kunde ha ett företag utan att bli utpressade, då vi kunde lita andra. När alltfler går över gränsen till att tänka mer på sitt än vårt kan det viktigaste gå förlorat. Vi får fler saker men mindre av tilltro, solidaritet och vänskap.

Denna vackra morgon då snön faller lätt vet jag att så kommer det inte att bli på länge, förhoppningsvis aldrig, men viktigt att vara vaksam i tid.